Därför bevara nationslokalerna

10 goda orsaker att bevara nationslokalerna i Nya studenthuset

Antalet nationslokaler i Nya studenthuset bör inte minskas, eftersom:

1. Nationerna behöver en egen lokal där en hemlik sammanslutning kan fungera.
  • Nationslokalen är en hemlik, kollektiv helhet där medlemmarna fritt kan vistas och delta i olika sorters verksamhet. Nationslokalen är inte ett utrymme endast för fri samvaro, endast för fester eller endast för möten utan allt detta på samma gång. En av nationens uppgifter är att erbjuda en möjlighet till ”fostrande kamratumgänge”. Man utvecklas i ett kollektiv inte bara genom att ordna verksamhet och evenemang utan också genom att diskutera och umgås med studerande från olika inriktningar.
  • Nationsverksamheten är knuten till ett visst utrymme. Lokalen förenar medlemmarna i likhet med dialekten, hemorten och den tvärvetenskapliga, nationsspecifika ”nationsatmosfären”. Det är av stor betydelse för de nationsaktiva att lokalen är just den som den är. De aktiva är fästa vid lokalen, vilket leder till att de förbinder sig vid den och tar hand om den. Satsningarna på lokalen illustrerar också det faktum att av alla HUS föreningstjänster är lokalen den viktigaste för nationerna.
  • Nationerna behöver en egen lokal för att kunna utföra sin lagstadgade uppgift att fostra ungdomen. Lokalen är ett villkor för att studenter och tidigare nationsmedlemmar (seniorer) i olika åldrar och från olika områden kan mötas, vilket är en central del av denna uppgift. Till uppgiften hör också fostran till ansvar, och till exempel renovering av den egna nationslokalen eller administrativa uppgifter inom nationen ger erfarenhet av engagemang och ansvarstagande.
  • Förutom nationslokalen har nationen ingen annan kontakt till studenterna. Ämnesföreningarnas aktiva träffas på institutionerna, där de studerar samma ämne. Hobbyföreningarnas aktiva träffas i samband med sin gemensamma hobby. Nationsmedlemmar från olika studieinriktningar träffas enbart på nationen, där största delen av verksamheten går av stapeln. HUS medlemmar har förutom i nationerna mycket få möjligheter att träffa studerande från olika studieområden utan att förbinda sig till en hobby eller en politisk ståndpunkt.
2. Ekonomidirektionens förslag på fördelning av föreningslokaler för med sig en oåterkallelig förändring för nationernas verksamhet och väsen i Nya studenthuset.
  • Att låta VSO och ESO samt SavO, ÅN, ÅSFH och ÖFN dela på samma utrymmen skulle föra med sig en betydande försämring i dessa studentsammanslutningars möjligheter att ordna verksamhet och betyder i praktiken att de tvingas minska på den verksamhet de har idag. Det är inte motiverat att skära ned i nationslokalerna eftersom nationernas verksamhet inte har minskat. Om en sammanslutning får betydligt mindre utrymme än tidigare måste detta kunna motiveras med förändringar i verksamheten. Förändringar görs alltid i förhållande till den rådande situationen, vilket måste beaktas i fördelningen av föreningslokaler.
  • Nationerna ordnar mångsidig verksamhet där var och en kan hitta något intressant: vid nationerna fungerar underföreningar som kommittéer, klubbar, körer och orkestrar, och var och en av dessa kunde motsvara en hobbyförening vid HUS. Deras verksamhet, ekonomi och användning av lokalen är separat från nationens. Ekonomidirektionens förslag hotar verksamheten hos bl.a. små körer och teatergrupper, eftersom möjligheterna att öva i nationslokalen begränsas.
  • Då två eller flera nationer placeras i samma utrymme är det inte enbart fråga om att dela utrymme utan också om att förändra verksamheten. Förslaget på lokalfördelning ingriper i vad nationen kan vara för sina medlemmar. För första gången i nationernas historia dikterar förslaget hur nationer förenas i samma utrymme utifrån, inte på nationernas egna premisser.
  • Nationslokalerna används redan nu till en hög grad. Två eller flera nationers verksamhet kan inte föras samman i samma lokal utan att verksamheten tvingas minska. Man kan inte heller öka användningsgraden i någon nationslokal genom att ge lokalen till andra föreningar.
3. Nationslokalerna är öppna för många andra än dem som räknas till nationsmedlemmar.
  • Nationerna är ideologiskt och politiskt obundna sammanslutningar som är öppna för alla studenter. Medlemskapet är inte knutet till något visst studieområde eller intresse, utan på nationen träffas studenter med olika politiska åsikter och olika hobbyer. Därför är nationslokalerna öppna för alla HUS medlemmar, och alla HUS medlemmar är jämställda när det gäller tillträde till nationslokalerna. Utrymmena är öppna under dejoureringar och mottagningar. Nationerna delar också ut nycklar till sina medlemmar och aktiva, eftersom nationernas verksamhetskultur grundar sig på kontinuitet och förtroende.
  • Nationens storlek definieras inte av medlemsantalet, eftersom studenter och seniorer i olika åldrar och olika områden är en del av nationen. Också andra föreningar kan använda sig av utrymmena, och till exempel studentkåren har många gånger använt sig av de väl omskötta nationslokalerna.
4. Ur studentkårens synvinkel är det ekonomiskt förnuftigt att bevara nationslokalerna.
  • Nationerna ansvarar själständigt för underhåll, städning, renovering och upprätthållande av ordning i lokalerna. Nationerna använder betydande resurser och de nationsaktiva använder sin egen tid till att ta hand om lokalerna. Nationerna har ofta deltagit både i planeringsskedet och förverkligandet av sådana renoveringar som HUS finansierat, också med talkoarbete. HUS sparar betydande summor på underhåll då Nya studenthusets nationer sköter om sina lokaler. Till exempel besparas HUS över 30 000 euro årligen på städutgifter när nationerna själva sköter städningen. Utrymmena städas regelbundet: under läsåren städar funktionärerna 1–2 ggr i veckan och efter varje större evenemang. Om andra föreningar tar lokalerna i bruk blir underhållet dyrare för HUS. Dessutom tvingas de nya hyresgästerna till högre underhållsutgifter för föreningslokalerna än de tidigare haft. Det lönar sig inte att på grund av sparkrav skära ned på utrymmen som nationerna själva hittills har underhållit.
  • Lokalfördelningen bör betona kontinuitet, men om den görs på bekostnad av sammanslutningar som representerar kontinuitet och engagemang i lokalen uppmuntrar det knappast någon förening att renovera och städa sin lokal. I värsta fall görs lokalfördelningen i framtiden alltid enligt politiska maktförhållanden så att ingen nation, ingen hobbyförening och inget kluster kan lita på en stabil tillvaro i sin lokal. När föreningarna därmed inte har motivation att ta hand om sin lokal stiger underhållskostnaderna.
5. En jämställd fördelning av föreningslokaler förverkligas då föreningarnas olika krav på lokal beaktas.
  • Mångformigheten bland HUS föreningar är värdefull och man bör inte försämra verksamhetsmöjligheterna hos någon sammanslutning. I ekonomidirektionens förslag försämras nationernas möjligheter att fungera till en betydande grad. Särskilt mycket lider de små körer, teatergrupper och andra klubbar som fungerar inom nationerna.
  • En rättvis lokalfördelning garanterar att verksamheten kan fortsätta. Förslaget förbättrar inte kvaliteten i verksamheten hos de föreningar som HUS understöder, eftersom aktiva sammanslutningar blir tvungna att skära ned på sin verksamhet. Nationerna i Nya studenthuset har fått sina nuvarande lokaler på grund av utrymmesbehov, aktiv verksamhet och engagemang i utrymmena – inte på grund av särbehandling i fördelningen av föreningslokaler.
  • Att alla behandlas på exakt samma sätt i alla omständigheter är inte jämställdhet. Inom olika grupper av föreningar finns mycket olika föreningar. Till exempel är inte lokalen den viktigaste HUS-tjänsten för alla föreningar, men för nationerna är den uttryckligen det. En jämställd behandling av föreningarna tar i beaktande att föreningarna är olika och har olika behov sett till olika föreningstjänster. Om en del av helheten – föreningslokalerna – likriktas fungerar inte föreningstjänsterna rättvist som helhet. Ekonomidirektionens förslag utgår från en mekanisk jämförelse mellan olika föreningsgrupper och tar inte i beaktande att olika föreningar har olika behov.
6. Identiteten hos Nya studenthusets nationer är bundet till ett visst utrymme.
  • Nationen respekterar sina rötter och sina tidigare aktiva. Verksamheten grundar sig på att tillvarata de långa anorna och varsamt forma dem för nutiden. Nya nationsmedlemmar förverkligar sig själva inom de historiska ramarna så att en kontinuitet bibehålls över olika generationer av medlemmar. En viktig del av traditionen finns i det utrymme, knutet till universitetssamfundet, där nationen länge har fungerat och där generationer av medlemmar format nationen till vad den är idag. Rummen och möblerna bär på sina egna minnen från tidigare års verksamhet och hela universitetsamfundets akademiska traditioner. Om nationen tvingas flytta försvinner denna centrala del av den fysiska historien och kan inte längre användas för att bära upp traditionerna. Den studentkår som säger sig vilja stöda mångformig studentkultur bör också respektera och stödja denna form av traditionsbärande.
  • Nationsutrymmena, nationernas egna lokaler, skapades då Nya studenthuset byggdes, och då fick sådana nationer som precis grundats eller gått isär från andra (som ESO, VSO och SavO) genast flytta in i egna utrymmen och börja bygga sin verksamhet och sitt samfund där. Eftersom nationerna har formats till egna enheter under just den tid då de fungerat på Nya studenthuset är det en betydligt mer dramatisk förändring än det ur en historielös synvinkel verkar att sammanföra nationer i en lokal. Hittills har nationerna alltid flyttat av egen fri vilja, oftast till bättre utrymmen, och har själva kunnat bedöma hur lämplig den nya lokalen är för deras bruk. Nu föreslås en påtvingad flytt och en påtvingad nedskärning av verksamheten.
  • Nationssamfundet är större än studerandesamfundet. En bekant lokal som väcker minnen är viktig i mötet mellan generationerna. Det vore en personlig tragedi för ett stort antal nuvarande studerande och alumner att den mångåriga lokalen går förlorad.
  • Nationens identitet äventyras om den tvingas dela lokal med en annan nation, med vilken den inte har något annat gemensamt än föreningsformen. Identiteten finns inte bara i hembygden. Den finns också i nationens historia, lokal, verksamhet, kontinuitet, kultur och den tvärvetenskapliga mentalitet som medlemmarna anammar. Att sammaföra nationer i en och samma lokal tvingar nationer som är varandra avlägsna att avstå från sin personliga verksamhetskultur och försöka hitta en helt ny gemensam verksamhetskultur. I Kupolens fall har det gemensamma språket skapat ett fenomen som går över nations-, studentkårs- och rent av studentlivsgränserna och som är värt att bevara. I mångformighetens namn bör HUS värna om självständiga, sinemellan olika, separata nationers fortsatta existens.
7. Varsinaissuomalainen osakuntas lokal i Nya studenthuset är kulturhistoriskt värdefull.
  • Varsinaissuomalainen osakunta, som tog initiativet till att bygga Nya studenthuset, är den enda sammanslutning i huset som fungerat i samma utrymmen ända från början. Det är kulturhistoriskt värdefullt i sig att en nation har funnits i samma lokal nästan hundra år: VSO som lokal är viktig just därför att samma sorts aktiva nationsverksamhet fortfarande finns i lokalen.
  • I ekonomidirektionens förslag är detta utrymme och husets enda kvarvarande hela nationsvåning i fara. Nya studenthusets A-trappa, även känd som nationstrappan, skyddas i Helsingfors stads generalplan 2002, där ”nationstrappan och de värdefulla nationslokalerna med sina fasta interiörer” nämns som separata skyddsobjekt (Plan nr. 11018, skyddsbeteckning SR1). En lokal som planerats och avsetts som nationslokal är inte en nationslokal om inte en nation fungerar i den. Kulturhistoriskt värdefulla interiörer, också fasta sådana, finns särskilt i VSO:s lokal, bl.a. en fris som målades på klubbrummets vägg år 1911 och som hör till de skyddade objekten.
  • Förutom nationernas egen historia är också HUS historia knuten till varje nationslokal. Nationerna för denna historia vidare i studentkåren bl.a. genom sina lokaler. Nationsutrymmena med sina inventarier hör till kännetecknen för Nya studenthusets akademiska del.
8. Kupolen är ett värdefullt svenskt rum för alla svenskspråkiga studerande och HUS-föreningar.
  • Kupolen är i dag det enda helt svenska rum som studentkåren tillhandahåller. En levande tvåspråkighet där språken möts är ett eftersträvansvärt mål. Att tvinga olika språkgrupper att dela på utrymmen främjar dock inte levande tvåspråkighet utan hotar minoritetsgruppens språkliga självständighet. Tvåspråkigheten förverkligas inte då alla förväntas kunna båda språken.
  • Omkring 2 500 av studentkårens medlemmar har svenska som modersmål, vilket är fler än t.ex. de medlemmar som kommer från andra länder. Inte alla svenskspråkiga har en stark finska, medan andra trots sitt modersmål studerar på majoritetsspråket. För dem är det viktigt att det finns ett öppet utrymme där de alltid blir bemötta på svenska oberoende av studieinriktning, och Kupolen är väl känt bland de svenskspråkiga studenterna som ett sådant.
  • Kupolen som ett gemensamt svenskt rum omfattar betydligt mer än ÅN, ÖFN och ÅSFH och det skulle påverka många föreningar negativt att inte längre ha tillgång till utrymmet. En stor mängd svenskspråkiga föreningar vid HUS hyr Kupolen för fester, möten och andra tillställningar. Den flitiga användningen av utrymmet på svenska har i mer än 50 år skapat Kupolens image som en smältdegel för svenskspråkig studentverksamhet i huvudstadsregionen. Kupolen är en institution och ett begrepp både i studentvärlden och på en större skala i Svenskfinland, och en sådan institution är starkt förankrad i det fysiska utrymmet och tar tid och resurser att bygga upp. Man kan inte vänta sig att en motsvarande unik helhet föds av sig själv någon annan stans.
9. Studentkåren vinner på att värna om svenskan.
  • HUS image som värnare om språkliga minoriteter skulle få sig en allvarlig törn om den skulle köra över svenskan i fördelningen av föreningslokaler. HUS har bland annat i och med sin tvåspråkighetsstrategi medvetet strävat efter att ta väl hand om svenskan, men en utveckling där det svenska rummet åsidosätts skulle försämra situationen för svenskan vid studentkåren till en betydande grad. Universitetets ökande samarbete med svenskspråkiga högskolor (bl.a. Hanken, Arcada) betyder mer svenska också på studentkårsplan.
  • I konkurrensen om studerande är det svenska studielivet ett trumfkort för Helsingfors universitet. Då svenskspråkiga studenter lockas av utbildning på sitt modersmål av andra högskolor, yrkeshögskolor och dessutom hela Sveriges högskoleväsen, är det aktiva svenskspråkiga studentlivet vid HU en viktig fördel. För studenten från Sibbo, Åbolands skärgård eller i synnerhet Åland är det ofta rent av en avgörande faktor i valet av utbildning att det finns ett ställe där man känner sig välkommen på sitt modersmål oberoende av vad man väljer att studera.
10. Nationerna är en viktig del av universitetssamfundet, och därför är det värdefullt att stöda deras verksamhet.
  • Nationerna fungerar vid Helsingfors universitet och förpliktas av lagen att utföra universitetets fostransuppgift. Sett ur den nuvarande universitetslagens synvinkel kompletterar nationerna HUS arbete som sammanslutningar baserade på regioner. I egenskap av tvärvetenskapliga studentsamfund förmedlar nationerna också bildningsuniversitetets anor.
  • Ur universitetets synvinkel sköter nationerna sin del av universitetets samhälleliga växelverkan i och med att de närvarar lokalt i sin hembygd. Många nationer har t.ex. stadiga kontakter med gymnasierna i sitt rekryteringsområde och för årligen dit information om Helsingfors universitet som studieplats.
  • Nationerna är en unik informell länk mellan den vanliga studenten och universitetets ledning och administration. Eftersom nationerna inte ses som politiska krafter eller ”officiella” representanter för studenterna kan studenter, inspektorer och många andra seniorer i universitetsvärlden mötas på nationen på ett sätt som inte är möjligt annanstans.
  • Nationerna stöder studentkåren i intressebevakningen för de studerande bl.a. genom nära kontakt med riksdagsledamoter från deras rekryteringsområden. Nationerna är också välorganiserade och kan vid behov effektivt engagera sina medlemmar i t.ex. demonstrationer som studentkåren ordnar.
  • Nationerna kompletterar HUS medlemsservice genom att erbjuda studenterna bl.a. bostäder, studentluncher, bibliotek och lånekassor. Särskilt nationernas bostadsverksamhet är omfattande och stöder anmärkningsvärt HOAS utbud i huvudstadsregionen.