Myt och sanning om nationerna och lokalfördelningen
”Nationerna har så mycket pengar att de kan köpa sig utrymmen annanstans.”

Fakta: Det finns märkbara skillnader mellan storleken på nationernas tillgångar. De nationer som i tiderna haft råd har då skaffat egna utrymmen, men de nationer som idag verkar i HUS utrymmen har inte den möjligheten. Dessa nationer skulle inte kunna fungera utan tillräckliga lokaler från HUS. Nationer med större tillgångar har fört över sin egendom i stiftelser, vilket oftast begränsar användningen av tillgångarna. Pengarna har erhållits, till exempel via testamenten, för specifika ändamål såsom stipendier eller studiebostäder. Tillgångarna är alltså inte i nationens bruk, utan övervakas av de enskilda stiftelsernas styrelser eller ledningsgrupper.

”Nationerna på Elisabetsgatan, d.v.s. Karjalainen, Wiipurilainen och Kymenlaakson osakunta, skulle kunna stanna kvar på Elisabetsgatan i sina nuvarande, välfungerande lokaler.”

Fakta: Den lokal som dessa nationer idag verkar i finns i ett bostadshus och lämpar sig inte för nationsverksamhet. Festsalen kan inte användas överhuvudtaget efter kl. 21, utrymmena måste vara helt tömda senast kl. 23 och varken nationernas körer eller orkestrar kan öva fullt ut i lokalerna. På grund av höga bostadsvederlag är det inte heller ur en ekonomisk synvinkel möjligt för dessa nationer att stanna kvar. Nationerna på Elisabetsgatan har i flera år sökt nya lokaler och redan i 16 års tid önskat lokaler av HUS. Byggandet av det tredje studenthuset möjliggjorde äntligen en flytt till lämpliga lokaler, och HUS delegation har också reserverat lokaler åt dessa tre nationer i det nästan färdiga studenthuset.

”Nationerna har ju hus och festutrymmen runt hela staden: de österbottniska nationerna äger Ostrobotnia, Satakuntalainen osakunta fungerar i Satakuntatalo, Nylands Nation på Kaserngatan och Hämäläis-Osakunta har ett helt eget hus i Kampen. Skulle inte de här nationerna kunna hjälpa till och göra rum för andra nationer i sina utrymmen?”

Fakta: Ostrobotnia och Nya Studenthuset byggdes ungefär samtidigt. Vid den tidpunkten hade en del av nationerna råd att bygga egna hus, men största delen hade inte råd. Av den anledningen gick en del av nationerna ihop för att tillsammans kunna bygga Nya studenthuset (tidigare Nationshuset). Varje enskild nation har självständigt vid olika tidpunkter gjort val om att bygga ett eget hus och om hur den skall använda sina tillgångar. De nationer som äger egna byggnader, vilket är mindre än hälften av nationerna, är ofta tvungna att hyra ut en del av sina utrymmen för att finansiera nationsverksamheten och upprätthållandet av byggnaderna. Man kan inte kräva av dessa nationer – lika lite som av andra organisationer – att de ska dela sina lokaler och egendomar med andra organisationer.

”Nationerna får avsevärt mer stöd av HUS än andra organisationer.”

Fakta: Ser man på organisationerna en och en så är HUS föreningsstöd verkligen ojämnt fördelat, men i det stora hela kan man inte påstå att nationerna eller någon annan organisationsgrupp får mer stöd än andra. Ser man på HUS utrymmen, till exempel, så nyttjas de i år av 5 av 15 nationer och från och med nästa år av 8. Alla nationer ansöker inte om verksamhetsunderstöd från HUS och de som ansöker beviljas, i förhållande till verksamheten, klart mindre stöd än till exempel ämnesföreningarna. Nationerna använder heller inte HUS övriga mötes- och festutrymmen nästan alls. I genomsnitt är det totala stödet från HUS till de enskilda nationerna i själva verket mindre än genomsnittet, och några nationer nyttjar inte HUS stöd överhuvudtaget.

”Nationerna har för stora lokaler i förhållande till sina medlemsantal.”

Fakta: Det är omöjligt att direkt jämföra medlemsantal mellan olika organisationer eftersom grunderna för medlemskap är väldigt olika. För att bli medlem i en nation ska man personligen skriva in sig och betala 12 euro per år. För att bli medlem i en ämnesförening räcker det däremot ofta med att ansluta sig under första studieåret för att vara medlem under hela studietiden. Därtill har få ämnesföreningar medlemsavgift. Att bli medlem i en nation är alltid ett aktivt val, och en slående stor del av medlemmarna blir småningom också aktiva inom nationen. En del nationer har så små rekryteringsområden att endast ett fåtal börjar studera vid Helsingfors universitet, vilket innebär att de potentiella medlemmarna också är få. Enbart medlemsantalet säger inget om organisationens verksamhet eller om nyttjandegraden av dess utrymme. Nationssamfundets storlek är mer än medlemsantalet, eftersom många tidigare medlemmar också deltar i nationsverksamheten.

”Nationerna har för mycket utrymme i förhållande till den mängd verksamhet de ordnar.”

Fakta: Mätt i antalet evenemant hör nationerna till de mest aktiva av alla HUS föreningar, och under de senaste åren har de ordnat verksamhet i medeltal varje dag under terminerna. Till skillnad från de flesta andra föreningars evenemang ordnas nästan all nationsverksamhet i den egna lokalen – inte till exempel på exkursioner, i institutionens studentkafferum eller någonstans där man idkar hobbyverksamhet. De flesta nationer har en egen kör, orkester och/eller teatergrupp som övar vid en egen specifik tid. Enligt statistiken är nationssalarna lika flitigt i användning som Nya studenthusets Alina-sal, som föreningarna kan boka, och det är inte i praktiken möjligt att effektivera användningen ytterligare. Nationerna har i själva verket lämpligt mycket utrymme för sin verksamhet just nu, och under Kupolen råder till och med utrymmesbrist. Nationslokalerna används också ofta till fri samvaro, skötsel av funktionärsuppgifter och spontana sammankomster, och detta räknas inte med i statistiken över verksamhet. Att enbart räkna antal evenemang berättar inte hela sanningen, utan betonar arrangerad verksamhet på bekostnad av medlemmens aktivitet som verksamhetsform.

”HUS står inför massiva sparkrav, och man kan uppnå märkbara inbesparingar genom att skära ned på nationsutrymmena.”

Fakta: Nationsutrymmena är den sämsta tänkbara stället för HUS att spara eftersom deras underhållskostnader är så låga. Nationerna använder egna pengar och egen arbetskraft på att städa och ofta också på att renovera sina lokaler, vilket besparar HUS tiotusentals euro i underhållskostnader varje år. Om HUS skulle anlita ett utomstående företag för att städa tre nationssalar så som nationerna nu gör – 1–2 gånger per vecka och efter varje evenemang – skulle städningen kosta 30 000 euro årligen. Nationerna har under de senaste 10 åren använt sammanlagt närmare 100 000 euro på att rusta upp utrymmena, vilket också visar hur engagerade nationerna är i sina nuvarande lokaler. En stor del av nationslokalernas inredning från hall till kök har nationerna införskaffat själva och är därmed deras egendom, så HUS skulle vara tvunget att inreda lokalerna på nytt om nationerna flyttade.

”HUS slutar att använda föreningsutrymmena i Domus Academicas B- och D-hus, där ämnes- och hobbyföreningar tidigare har fungerat. Om dessa föreningsgrupper nu tvingas in i mindre utrymmen är det bara rättvist att också nationerna gör det.”

Fakta: I själva verket tvingas inte ämnes- och hobbyföreningarna in i mindre utrymmen utan deras utrymmen blir markant större. I alla förslag på utrymmesfördelning får de som flyttar bort från B- och D-huset motsvarande utrymmen annanstans – i vissa fall betydligt bättre och större utrymmen. Samtidigt föreslås ändå att nationernas utrymmen skulle minskas trots att antalet nationer i HUS utrymmen ökar till 1,6 gånger det nuvarande. Om HUS ekonomidirektions preliminära förslag på lokalfördelning förverkligas minskar nationernas utrymmen med 24 %, medan ämnesföreningarnas utrymmen ökar med 21 % och de övriga föreningarnas med 17 %. Man kan alltså inte tala om att alla får maka på sig.

”Nationernas sammanlagda mängd utrymme växer när det nya nationsutrymmet i det tredje studenthuset tas i bruk, så de andra nationerna kan vara flexibla och tränga ihop sig för att jämna ut situationen."

Fakta: Man kan inte bunta ihop alla nationer i samma fack och räkna ihop mängden utrymme de har i sitt bruk när tre nya nationer flyttar in i HUS lokaler. Nationerna är inte beroende av varandra och kan inte jämna ut skillnaderna i utrymmen sinsemellan. Varje nation är en självständig aktör, och mängden utrymme ökar inte för en nation då den gör det för en annan. Det är fel att kräva att de nationer som idag verkar i HUS lokaler skall minska på sitt utrymme och sin verksamhet därför att andra representanter för nationerna flyttar in hos HUS.

”Eftersom utrymme skapar verksamhet, borde fler lokaler flyttas över från nationerna till föreningar med mer tillväxtpotential.”

Fakta: Enbart utrymme räcker inte för att skapa verksamhet. Ny verksamhet skapas framför allt ur idéer från aktiva personer, och för att förverkliga dessa behövs också annan föreningsservice. Föreningsfältet vid HUS är mångformigt och de olika föreningarna har olika behov av lokaler. Alla föreningars verksamhet kräver inte enorma utrymmen och alla föreningar kan inte ha likadan verksamhet. Det är stadgarna som bestämmer föreningens ändamål och således också verksamheten, inte det utrymme som finns till förfogande. Nationernas verksamhet regleras inte heller av lokalerna, utan av det ändamål som stadgas i universitetslagen, även om det under årens lopp har varit nödvändigt att skapa ett system också för underhållet av lokalerna. För nationerna är kontinuiteten av vissa verksamhetsformer viktig och utrymmet påverkar märkbart att kontinuiteten förverkligas. Man kan inte enkelspårigt påstå att någon grupp av föreningar har mer tillväxtpotential, utan inom varje föreningsgrupp finns variation till exempel när det gäller aktiviteten i verksamheten och utvecklingen av medlemsantalet – på lång sikt finns denna variation också inom varje förening. Inte heller behöver sådana föreningar som under de senaste åren ökat sitt medlemsantal nödvändigtvis i första hand egna utrymmen för sin verksamhet, utan viktiga är i stället andra former av föreningsservice. Ingen förening kan göras fungerande enbart genom att erbjuda dem utrymme, men att ta bort utrymmen kan i sin tur vara förödande till exempel för nationernas verksamhet.

”Nationeras verksamhet går endast ut på att upprätthålla innehållslösa traditioner.”

Fakta: Nationerna är samfund som i och med sin tvärvetenskaplighet och lärorikhet förverkligar universitetets uppgift att fostra sina studerande till att vara bildade, kritiska och samhälleligt aktiva. Fastän nationerna nog upprätthåller flera studenttraditioner är de inte fångar i det förgångna. Traditionerna skapar kontinuitet och ger ramar för verksamheten, men de lever också hela tiden när varje studentgeneration formar dem enligt sin tid. Å andra sidan möjliggör traditionerna och respekten för historian att en dialog kan föras mellan generationerna. Nationerna har aktiva seniorföreningar, till vilka det är lättare att hitta än exempelvis till universitetets alumnföreningar. Nationerna gör således en märkbar insats för den akademiska alumnverksamheten och erbjuder samtidigt sina medlemmar ett samfund i vilket man otvunget kan umgås med personer i olika åldrar. Nationerna är framförallt toleranta och diskuterande föreningar, i vilka det alltid har funnits plats för såväl traditionalism som radikalism. Också idag är nationerna föregångare för föreningar inom HUS när det gäller till exempel miljöverksamheten.

”Nationerna har genom tiderna också annars fungerat på olika ställen, så om HUS förslag på lokalfördelningen förverkligas är det bara frågan om en flytt i mängden.”

Fakta: Nationerna har visserligen flyttat förut, men med undantag av de politiserade åren på 1970-talet har flyttningarna alltid skett av nationens egen vilja och till ett utrymme som passat nationen bättre. Flyttningen har kanske varit nödvändig på grund av brist på utrymme och nationen har själv kunnat avgöra hur de nya lokalerna passar för nationsbruk. Detta är första gången som en utomstående part håller på att tvinga flera nationer att flytta till samma utrymmen mot deras vilja. Alla nationer och föreningar som berörs av flytten motsätter sig kraftigt planerna, och om planerna förverkligas skulle det oundviligen innebära att alla inblandades verksamhet skulle skäras ned. Det är en sak att flytta till ett bättre utrymme av egen vilja, och en annan att bli vräkt och tvingas flytta in i ett utrymme där det är omöjligt att bedriva verksamhet av nuvarande mått. Nuläget kan således inte på något sätt jämföras med de tidigare flyttningarna.

”Om andra föreningar kan fungera i samma utrymmen tillsammans kan nog också två nationer dela samma utrymme.”

Fakta: Utrymmet är det viktigaste för nationen med avseende på dess verksamhet och karaktär. Alla nationer har samma ändamål, om vilket det också stadgas i universitetslagen, och därför är deras verksamhetsformer väldigt lika varandra: i alla nationer finns det nationskvällar, akademiska sitser, samvaro med vänner samt kör-, kultur-, idrotts- och hobbyverksamhet. Dock är t.ex. programmet på nationskvällarna och sitserna, hembygds- och kulturverksamheten samt diskussionämnena mellan nationsmedlemmarna och seniorerna långt knutna till hembygden och till den ifrågavarande nationens traditioner, vilka till stor del förmedlas av utrymmet. Om man tvingar två nationer att dela utrymme skulle utgångspunkten vara att två sinsemellan avlägsna nationer ger upp sin egen personliga verksamhetskultur och försöker finna en helt ny, gemensam verksamhteskultur. I brist på utrymme kunde det bli nödvändigt att gallra bort överlappande verksamhetsformer, vilket skulle skada nationens verksamhet. Det gemensamma språket under Kupolen har skapat ett fenomen som överskrider nationsgränser såväl som gränser i studentkåren och i studielivet. Eteläsuomlainen osakunta och Varsinaissuomalainen osakunta saknar dock en motsvarande gemensam nämnare och således skulle inte ett motsvarande samfund uppstå om dessa delade utrymme.

”Om inte två nationer kan fungera i samma utrymme kan inte heller det förslag fungera som nationerna själva lagt fram och som baserar sig på att hobbyföreningar placeras i nationsutrymmena.”

Fakta: Det är lättare att bevara nationernas individuella verksamhet i proportion till en grupp som fungerar inom andra verksamhetssektorer och vars ändamål är annorlunda. Det är lättare att bevara identiteten från den egna hembygden i samarbete med föreningar vars verksamhet baserar sig på någon annan gemensam nämnare, så som en hobby eller en samhällelig idé. Hobby- eller andra liknande föreningars och nationernas karaktärer skiljer sig från varandra, även om gemenskap och samvaro är drag som hör till båda. Föreningarna är tillräckligt olika nationerna, och därför skulle det vara lättare att passa ihop dessa verksamhetskulturer. I förslaget som lagts fram av nationernas delegationsgrupp erbjuds vissa hobbyföreningar olika utrymmen hos nationerna enligt deras behov (kansli, förvaringsutrymme, övrig användning). Bland de andra fördelarna med modellen räknas att nationerna är vana vid att många olika grupper redan nu använder utrymmena och att det finns klara system för samarbetet i utrymmet – vilket inte betyder att man inte skulle kunna ändra dem vid behov.